Idag skriver Mona Sahlin på SvD brännpunkt, det är startskottet på deras valkampanj. Man känner igen retoriken och innehållet i artikeln, det är inte mycket nytt som presenteras, och man använder sig av samma gamla retorik som förr.
Det första jag reagerar på är den retorik hon använder. Hon konstaterar att Moderaterna vill sänka skatten med 100 miljarder kommande mandatperiod. Vilket är helt sant men med tillägget, vilken hon glömmer bort att nämna, att det ska ske i den takt ekonomin tillåter. Mona Sahlin väljer istället det beprövade retoriska tricket att då hävda att Moderaterna vill spara in på andra områden för att kunna sänka skatten med 100 miljarder. Sedan börjar uppräkningen i hur många lärare, undersköterskor och poliser som detta skulle motsvara. Som hon då hävdar att vi vill sparka.
Men det lustiga blir då att istället för att sänka skatten med 100 miljarder kronor vill Mona Sahlin satsa dessa pengar på andra investeringar såsom att öka antalet offentliganställda. Men ursäkta, dessa pengar fanns ju inte? De kunde ju bara tillkomma genom att avskeda lärare, undersköterskor och poliser. Slutsatsen med Mona Sahlins retorik blir alltså att ingenting kommer att ske för hon tänker ju inte avskeda någon, och pengarna fanns inte. Vart kommer pengarna till hennes satsningar ifrån? För höja skatten vill hon ju bara göra litet grand.
Det andra jag reagerar på är den siffra som Socialdemokraterna använder som mantra i denna valrörelse, att 25 000 anställda i skolan, vården och omsorgen har minskat med ungefär 25 000 personer. Detta är inte sant, 13 000 av dessa har bara bytt arbetsgivare från kommuner och landsting till privata entreprenörer inom samma områden. De jobbar alltså kvar inom just skolan, vården och omsorgen. Varför använder Mona Sahlin denna statistik så lögnaktigt? Det går inte att hävda som hon skriver: ”Under det senaste året har antalet anställda i skolan, vården och omsorgen minskat med ungefär 25000.” när de fortfarande arbetar kvar, hos en annan arbetsgivare, men med samma arbetsuppgifter.
Det tredje jag reagerar på är skrivningen att: ”Våra barn och äldre måste få kosta”. Anledningen till att jag reagerar på detta beror på att det faktiskt redan är så idag. Cirka 80 procent av en kommuns budget går just till barnomsorg, skola och äldreomsorg. Mona Sahlin borde istället fråga sig varför majoriteten av de kommuner som styrs av hennes eget parti så ofta hellre prioriterar bra-att-ha verksamheter istället för att prioritera just barnomsorg, skola och äldreomsorg. Varför bygger man äventyrsbad och ishallar för skattemedel istället för att lägga dessa pengar på investeringar inom skolan och äldreomsorgen? Listan på denna prioritering bland Socialdemokratiskt styrda kommuner kan göras hur lång som helst.
Det fjärde jag reagerar på är när Mona Sahlin hävdar att vi infört en lag som gör det möjligt att köpa sig förbi vårdkön. Är det någonting som Socialdemokratin på 1990- och 2000-talet lyckades prestera så är det just möjligheten för de som har pengar att köpa vård istället för att vänta i långa vårdköer. Det är inget nytt fenomen. Dessutom har hon fel i sak. Man kan inte köpa sig FÖRBI en vårdkö idag, men man kan köpa sig UR en vårdkö…