Vid gårdagens sammanträde med kommunfullmäktige här på Lidingö så inträffade en smått absurd incident när ett antal motioner behandlades.
I början av mandatperioden väcktes ett antal motioner med anknytning till miljöfrågan. Under 2008 beslutades att dessa motioner skulle behandlas i samband med att staden tog fram sitt miljöprogram, ett arbete som pågår i skrivande stund. Detta besked ansåg oppositionen, och då främst Miljöpartiets Jan Fjellander var en mycket bra idé.
Men drygt ett år senare ändrade sig Jan Fjellander. Vid fullmäktiges sammanträde den 15 juni 2009, som du kan se på webben här, klicka på inslag ”43. Förteckning över motioner som inte slutbehandlats 2009”, menade Jan Fjellander att det var en styggelse att inte motioner behandlades i tid. Han gick till och med så långt att han ville att fullmäktige skulle besluta att motioner måste besvaras i tid, och som han sade: ”även om dem går att knyta till ett annat ärende som är på väg fram i tiden och kan manifestera sig om ett eller två eller tre år.”.
Bland annat detta gjorde att majoriteten tog fram och behandlade ett antal motioner som legat och väntat. Döm då om min oerhörda förvåning när nämnda Jan Fjellander igår yrkade på återremiss för att motionerna ska behandlas i samband med att staden tar fram sin miljöplan!
Jag kommer osökt att tänka på vad Anders Björck sade om Miljöpartiet under valnatten 2002:
”Att regera med Miljöpartiet under en mandatperiod är som att åka bil på en alptopp med Bröderna Marx vid ratten.”